När du träffar läkaren första gången, kommer han eller hon att ha ett ingående samtal med dig om de symtom som du rapporterar, ditt allmänna hälsotillstånd och dina tidigare sjukdomar.

Enbart detta räcker inte för att ställa diagnos. Därför kommer läkaren också att undersöka insidan av tarmen med ett litet fiberoptiskt rör (som fungerar som en liten videokamera) som kallas endoskop. Denna undersökningsmetod kallas endoskopi.²¹

Det finns tre typer av endoskopi:

1. Om läkaren bara behöver undersöka rektum (den sista delen av tarmen), använder han eller hon ett stelt rör för att göra en rektoskopi.

2. Om läkaren bara behöver undersöka vänster sida av kolon kommer han eller hon att använda ett böjligt rör för att göra en sigmoidoskopi.

3. Om läkaren behöver undersöka hela kolon (även den övre delen av tarmen), använder han eller hon ett böjligt rör för att göra en koloskopi.

Vid vissa endoskopier måste tarmen vara helt tom och läkaren kan därför uppmana dig att avstå från att äta och använda laxermedel innan du kommer.

Du kommer att få lugnande medel inför endoskopin så du kommer inte att känna någon smärta.

Under en endoskopi tas ofta ett litet vävnadsprov (biopsi) från tarmytan för att läkaren ska kunna undersöka tarmceller i mikroskop.²²

Innan läkaren kan bekräfta diagnosen, måste han eller hon kunna utesluta att tarminflammationen orsakas av bakterier eller parasiter. Därför kan du behöva lämna ett avföringsprov för undersökning. Även blodprov kan undersökas för tecken på inflammation.²⁴

Det är först när läkaren har kunnat studera resultaten av flera av dessa undersökningar som han eller hon kan ställa diagnos och ge dig råd om den lämpligaste behandlingen.

Du ska emellertid vara medveten om att oavsett hur noggranna undersökningar som görs eller hur erfaren läkaren är, kan det vara svårt att ställa en exakt diagnos efter det första skovet av ulcerös kolit. Eventuella tvivel kommer att skingras först när sjukdomen fortskrider. Därför är det mycket viktigt med uppföljande kontroller och endoskopier.